Består av flera kartlager med nationella miljödata från ett antal IT-system som Länsstyrelserna använder och förvaltar gemensamt.
IT-stöden är:
• Nikita - Länsstyrelsens handläggningsstöd för miljöfarlig verksamhet. (ersätter Miljöreda)
• EBH-stödet - Länsstyrelsens handläggningsstöd för efterbehandling av förorenade områden.
• Åtgärder i Vatten - Länsstyrelsens rapporterings- och uppföljningssystem för åtgärder som genomförts i vatten.
• Biotopkarteringsdatabasen - Länsstyrelsens applikation för inmatning och sammanställning av inventeringsdata för biotopkarterade vattendrag (enligt speciell metodik).
• NORS - Nationellt Register över Sjöprovfisken (SLU)
• SERS - Databasen för provfiske i vattendrag (Svenskt elfiskeregister) (SLU)
• Samrådsstrukturer inom fiskförvaltning på regional och lokal nivå i Sverige
Kartlagren är:
• Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet och energitorvtäkter i drift. Innehåller A, B och T-anläggningar med status Drift, Planerad, ej igångsatt, efterbehandling. Ej anläggningar där generalläkaren har tillsynsansvar. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län. Källa: Länsstyrelsernas handläggningsstöd (Nikita) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet.
• Potentiellt förorenade områden. Förorenad mark, grundvatten, ytvatten, sediment och byggnader. Observera att kartan inte ger en helhetsbild av landets förorenade områden. Mer information om förorenade områden kan finnas hos andra myndigheter som kommuner, Försvarsmakten och Trafikverket. Områdena är identifierade och klassificerade av Länsstyrelserna på uppdrag av Naturvårdsverket och med hjälp av MIFO-metodiken (Metodik för Inventering av Förorenade Områden), Naturvårdsverkets rapport 4918. Landets Länsstyrelser har arbetat med att inventera potentiellt förorenade områden sedan 1990-talet. Syftet med inventeringen är att skapa en bild av vilka områden som är eller kan vara förorenade. Utifrån inventeringens resultat prioriteras sedan det fortsatta arbetet med att undersöka och sanera.
• Genomförda åtgärder i vatten, innehåller fysiska åtgärder som genomförts i och omkring vattendrag. Till exempel biotopvård och fiskutsättning.
• Fiskvägar, innehåller uppgifter om befintliga fiskvägar t ex typ av fiskväg, fallhöjd och när fiskvägen togs i bruk.
• Vandringshinder för fisk, exempelvis dammar, naturliga hinder (vattenfall) och vägtrummor.
• Vandringshinder för öring, bedömning om öring kan ta sig förbi hindren.
• NORS - fångstdata från SLUs databas för provfiske i sjöar (https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/databaser/databas-for-sjoprovfiske-nors/)
• SERS - fångstdata från SLUs databas för provfiske i vattendrag (https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/databaser/elfiskeregistret/)
• LST Samrådsstrukturer fiskförvaltning - allmänt vatten. Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) har primärt föreskriftsrätt. Samrådsstrukturer är i detta avseende rådgivande organ med syfte att bistå med beslutsunderlag gällande frågor inom fiskförvaltningen.
• LST Samrådsstrukturer fiskförvaltning -enskilt vatten. Vattenområden med i huvudsak enskild fiskrätt. Samrådsstrukturer är i detta avseende rådgivande organ med syfte att bistå med beslutsunderlag gällande frågor inom fiskförvaltningen.
Innehållet i kartlagren uppdateras dagligen. Dock ej "Samrådsstrukturer fiskförvaltning", som enbart uppdateras vid behov.
